Jultårtan.

Sockerkaka. Drottningsylt. Hallonmousse. Blåbär. Grädde. Marsipan. Tomtar.

Juli.Augusti.September.Oktober.November.December.

Juli.





Augusti.

Jag var i Värmland, jobbade och började skolan igen.

September.

Blev smått förälskad i Bodil Malmstens böcker.

Oktober.

Rymde hösten och for till Kreta.

November.

Novembermörkret nådde även mig och jag sorterade för att lugna nerverna.

December.

Och så var det jul, en mycket fin jul.

Januari.Februari.Mars.April.Maj.Juni.

Januari.

Var ute mycket och fotade, och på bilden har vi min syster och Tanno.

Februari.

Min skivsamling med Timo och Lasse började växa till sig.

Mars.

Jag fyllde 18 och hade en pastellfärgad fest med finaste Natalie.

April.

Våren kom och jag gick på konsert, samt fotade för mycket blommor.

Maj.

Josefin fyllde år och hade en vacker och trevlig fest.

Juni.

Skolan slutade och jag spenderade lovets varmaste vecka på festival.

Jullovet är nu här.

Linnea, Jacob och Carl. Bild från julavslutningen.
Ja, igår var det dags för den efterlängtade julavslutningen på Kunskapsgymnasiet. En julavslutning som var bra och mysig. Dagen innebar även kladdkaka till frukost och lunch, samt lite chailatte på det (ingen bra kombo för en IBSmage). I varje fall är det skönt att äntligen ha lov och ha lite mindre att göra, ja, förutom julstöket som denna dag är fylld med.

När det lider mot jul..

Lussebullar bakade i elevhemsköket, smått fula och lite väl smaklösa, men fina endå.

Jo, nu är den snart här, julen. Jag gillar ju julen väldans mycket som alla mina vänner vet och lika mycket gillar jag att det är -14 grader här idag. Som alla dagar innan jul är även denna dag mycket fullspäckad, med massage, seminarium, julklappsshopping på söder och Buddy Holly. I helgen blir det även julkonsert och lite slit med de sista skoluppgifterna. :)

Every single little crack on your face

♥ follow the link.
Foto: Josefin Nordgren

Tillsammans är vi starkast.

Jag är inte riktigt i fas gällande bloggen, vilket ni troligen har märkt då den inte uppdaterats på ett tag, men faktum är att jag inte är i fas på något plan just nu. Jag är som vanligt sjuker, samt ligger efter i skolan och försöker ha en fritid, vilket tär på psyket ordentligt. Vet liksom inte vart jag ska börja, om man ska omprioritera helt eller om man ska leva vidare på samma sätt? Urk. Helst skulle jag vilja var spontan och så, men jag är och kommer nog alltid vara ett kontrollfreak. Nej, nu ska jag sluta uttråka er och istället återgå till att dricka thé, må illa och njuta av min tryckande huvudvärk.

Hösten har tagit Roslagen med storm.

På semester från staden en stund, planen är att låta landsbyggden vagga mig till ro.

Jag och ekot av dina hjärtslag.

Idag är det söndag. Det är jag och sängen. Jag och oförmågan att producera vettiga saker. Jag och Lars Winnerbäck. Jag och min knasiga mage. Jag och mina tidningsurklipp. Jag och väntan på dig. Det är jag, bara jag och min lilla skrubb.

Lycka är att få ett brev av sin allra finaste vän.

.
Tack min käraste Josefin Vilhelmine, jag älskar dig <3

En liten strimma svart.

Jag sitter vid min dator och dricker Mollbergs blandning. Brevid mig ligger min systers utbytta iPod, vilken jag tänkte att jag faktiskt kunde ärva tills jag valt vilken färg min ska ha. I den stoppar jag massa musik, dock är denna musik överrepresenterad av Lindh, Hellström och Räisänen, men det är så det ska vara i Saras värld. Faktum är att välkänd musik är den bästa musiken i årstidsväxlingen, något att nynna med i är liksom lite uppiggande.

Mitt nuvarande tillstånd: Allt är väl mestadels bra, jag är lyckligare än på länge, men jag har mina sämre dagar. Det kommer vissa stunder när jag knappt kan prata pågrund av rädslan för att släppa ut allt inom mig. Ni vet all den där framanalyserade skiten som knappast kommer inträffa, den som endast skapas av rädsla och sömnlösa nätter. Saken är väl den att den egentligen måste ut för att du inte ska bli kvävd av tankarna, men psyket sätter stopp för denna process och pratar jag så börjar jag gråta och inget blir sagt. Vet inte riktigt hur man tömmer hjärnan på sånt här, men jag antar att man ska gråta tills tårarna är slut och sedan prata ut. Men nog om mitt ibland ostabila psyke, hösten är nu här! Snart blir träden eldfärgade och Josefin gladare än gladast. Snart får jag ha min kappa och min blåbärsbasker på mig! Snart kommer luften att dofta friskt och filten vara min bästa vän.

♥ Där jag kommer ifrån säger man egen om den som är annorlunda. Att vara egen är att vara lite för mycket sig själv. Att vara egen anses inte bra. Det är bra. Egen måste man vara annars är man slav. - Bodil Malmsten

Att du kan utveckla ett sådant behov.

Sara Louise och hennes loggbok, utan den vore hon helt och hållet vilse i pannkakan.

Kärlek är närhet.

Är hemma nu efter en kort visit hos släkten i Värmland. Nu är det endast 9 jobbdagar kvar, och om två veckor flyttar jag till stan igen. Gött mos!

Keep me where the light is.

Ord som fastnar på tungspetsen likt smultronkärnor i hörntänderna. Dagar som flyter förbi som segelbåtarna på det bräckta vattnet utanför mitt fönster. En saknad som svider lika djupt som en varm baguetteplåt mot underarmen. Kyssar som skapar hissnande rysningar likt en tur i 180km/h rakt upp i luften. Livet tickar på med en ohejdbar kraft. Hade jag haft kraften hade jag omfamnat det och njutit av sommaren, dansat över nyplöjda åkrar och tagit nattbad, men det tickar på som Hogwartsexpressen och jag står kvar på plattformen med armarna utsträckta. Allt jag kan göra är att vänta på nästa tåg och möta hösten, en höst som ser ut att bli den finaste på länge. Att gråta över att ännu en sommar snart är slut är onödigt, det kommer fler dagar att fånga och om det är slaskigt under dessa bryr jag mig inte om.

Take a chance. Take your shoes off. Dance in the rain.

Med endast ett blått virrvarr framför sig.

Igår var vi på Ölands norra udde. Där blåste det, växte massa björnbärsbuskar, solen sken och vågorna lämnade ett vitt skum efter sig. Idag däremot är det regnigt som attan och jag sitter i husbilen på väg tillbaks till Norrköping och det vinröda gästrummet. En natt till där och sen åker jag hem till Roslagen igen, fina vackra underbara lilla Trästa.

Raspberry Licorice.

Om jag kände kungen skulle jag böna och be för att få köpa statyn med elefanterna, för den hade varit det allra finaste att ge min Josefin. <3

Solnedgång ur ett vingligt perspektiv.

Fred och kärlek i RGB-färg.

Fotografier i färg fotade av Jennifer (eller Jennifers kamera) från förra veckans tidsfördriv. Ett större utbud väntas dyka upp.!