Glittrande, glänsande och vaniljglass täckta gator.

Uppsala är fruktansvärt fint i vinterskrud, helt förtrollande faktiskt. Synd är det då att jag imorse valde att lämna kameran hemma, men ja, så går det. Dock är det smärre trafikkaos här mitt i allt det vackra, bussarna är ständigt försenade och vår skolmat fick skuvas genom snön av ett gäng starka pojkar och rektorn för att vi tillslut skulle få äta lite. Såhär på kvällskvisten händer det inte så mycket, jag har bara tagit det lugnt, ätit middag och tagit en dusch. Känner mig på något konstigt vis lite frånvarande, som om bara jag hör det jag säger. Kanske börjar jag bli sjuk igen? Känner faktiskt av mina lymfkörtlar, öronen och halsen stundvis. För att tänka på annat än hur jag mår och skolan tänkte jag att ni skulle få tipsa mig om era favoritbloggar/hemsidor, så att jag har lite att läsa såhär i väntan på julen.

Vilka bloggar tycker du att jag ska läsa?

Foto: Belxcetera

I en stad där ingen längre bor.

Tog en promenad med kameran i stan idag efter terminens första matteprov, kallt var det, kinderna blev rosiga och jag invigde mina nya vantar. Tog min snart obligatoriska solofredagslunch på Barista idag, svindyrt, gott och rättvisemärkt. Sitter hemma ensam nu, snart kommer syster hem och jag ska ställa mig vid spisen. Efter det skulle jag vilja krypa upp i en ranglig och rufsig pojkes famn och andas in en bekant och söt doft. Fast tror att det snarare blir en luddig filt som får värma mig istället medan jag sitter som en uggla framför tv:n.

Empty skin.

En vecka har just flugit förbi. En vecka med nya intryck, människor, miljöer och en ny skola. Veckan har i överlag varit en bra vecka, alla sötnötar jag har träffat på är helt underbara. Spenderat några eftermiddagar på stan med Becca, lyssnat på Deffes babbel, sprungit på skoaffärer med Anton och saknat mina sötnötar här hemma. Lärarna på min nya skola är helt underbara och kanske särskilt Tårtan. Det var ungefär allt.

- Ni springer mot bussen och sedan skyndar ni er på den sekunden innan den far iväg längs vägen. En tår rinner ner för min kind och jag tänker "Hur ska vi klara det här, hur ska vi kunna hålla ihop sömmarna?"

Saknar dig Ida och kommer sakna dig Anton. <3