Brustna hjärtan och drömmar gjorda av glas.

Det är ganska tomt där uppe i tankefabriken, tankarna bara vandrar och jag låter tiden passera. Är tillbaka på jobbet, hemma från en veckas festival, en festival som uppfyllde vissa förväntningar och andra inte. Musiken var fin, sällskapet och vädret likaså, men en del blev inte som det skulle, men nog om det, det traskar som sagt på. En stor eloge till Jennifer som inte kväde mig med sin kudde under mina mer pratglada stunder och som dansade till dragspel med mig under de mer euforiska stunderna. Ah. Jag kan inte skriva så mycket mer (tomheten ni vet), bara att vi hoppas att det dyker upp lite bilder snart!

Mitt hjärta gjorde volter när du såg in i mina ögon och gav mig dina ord , du fick mig att hitta din hand igen och förstå att det är du som alltid ska hålla i mig när jag vacklar. <3