Bakom luggen.

En skön bild från förra årets konfaläger, då var vi elever, nu är det vi som lär ut. Eller inte, men men.

Imorgon vallfärdar jag med de bästa till en liten gård i Skärplinge, men dock med en omväg via Skansen. Stannar sedan där till på söndag och därför kommer det inte att bli några inlägg på en vecka. Jag vet att ni klarar er.! <3

- We were running though the town, 0ur senses had been drowned. A place we hadn’t been before, we learned to live and then our freedom came to an end. We have to break down this wall, too young to live a lie.
Look into my eyes. Ready, set, go it’s time to run. The sky is changing, we are warned. Together we can make it while the world is crashing down. Don’t you turn around, we are looking back again. Our loneliness and pain, never been so wide awake. Breathe slowly in and out, I can see the morning break. Leave it all behind, you now the final wall is breaking down. We are all it’s all about, nothing can stop us now. I promise you right now I never let you down. Don’t you turn around.

Talk to the mirror, choke back tears.

Det är roligt att man kan fästa sig vid en kändis så mycket att man nästan blir kär i den. I detta fall gäller det inte mig, utan Jennifer. Hon får en stor klump i magen så fort hon tänker på Daniel Adams Ray. Men vad är felet med det, kärlek gör en ju gladare och lyckligare. Så det ska jag unna min söta lilla tant och så ska hon få en liten bild på honom också. Puss <3>

Igår åkte jag, Deffe, Jossan och Anton till Gröna Lund för att provåka deras nya berg-och-dalbana Kvasten. Kuligt var det allt. Sen köpte de glas och jag doppade håret i den istället. Sen, pågrund av glassen, fick de andra inte gå på bussen och eftersom att jag hade bråttom var jag tvungen att lämna virrpannorna på Djurgården. Tydligen virrade de sedan vidare till Gamla stan, undrar vad de hittade på där. Men men, förhoppningsvis kom de hem oskadda.