söndag 29 juni 2008

Söderköping.

Befinner mig i Söderköping och imorgon åker jag hem. Vill inte åka, känns som det ska när jag är här, bara mina vänner saknas.

fredag 27 juni 2008

Rapport från sörmlandsskogarna.

På en camping utanför det lilla samhället Vingåker i Södermanland är var jag just nu befinner mig. Det är ganska mysigt, ganska tomt på folk och trångt i husbilen. En trubadur spelade ljuv musik här fram till halv nio snåret och söta ungar har försökt lära sig cykla. Jag har köpt ett par skor som är lite lagom crazy och tittat på Jönssonligan. Hur har ni det?

torsdag 26 juni 2008

Se så det växer och knakar.

Jordgubbarna är påväg att mogna nu och jag såg årets första smultron idag. Ren och skär trädgårdspåtarlycka.

onsdag 25 juni 2008

25.06.08.

En jobbdag kvar, sedan en veckas semester som ska bli mycket skön. Vi ska ut med våran fina husbil på semester och något som är bestämt är att vi ska ner till Skåne i slutet av nästa vecka, vart semestern ska börja nu till helgen det vet vi inte än, men kanske i staden Vadstena, en stad som jag tycker verkar mycket mysig. Dock är det Skånedelen jag längtar mest efter, Skåne är Sveriges vackraste landskap och jag gillar det som bara den. Vackra ängar, bokskogar, vita hus och trevliga människor. I alla fall så är det vad som händer här näst i mitt liv om ni är intresserade.

Klicka här för att se mitt senaste projekt. Enjoy!

tisdag 24 juni 2008

måndag 23 juni 2008

regnigt är det allt idag.

Tre bilder från midsommar för att glädja er lite i regnvädret som jag upptäckte runt sisådär 03.30 inatt och fasade för att få ta mig till jobbet i, men pappa körde mig dit så det löste sig. I alla fall så bär det strax av mot ännu ett läkarbesök, men först ägg och macka till lunch. Kram.

lördag 21 juni 2008

Jag är glad att jag inte är nålrädd.

Trött är vad jag är och ont är vad jag har. Doktorn på Astrid Lindgrens bestämde att jag skulle få göra en så kallad finnålsbiopsi på min förstorade lyfmkörtel och nu är den ömmare än någonsin. I alla fall så är det bara att vänta på resultatet nu, för den 1 juli får jag veta vad vävnadsprovet visar eller inte visar på. Jag hoppas på att jag aldrig någonsin ska få besöka den där deprimerande avdelningen igen efter det besöket, för det finns inget värre än att se trötta, hårlösa och bleka små cancerbarn. Och jag vill verkligen inte hamna där själv.