Åskmuller, pärontårtor, medlemskort och tåg.

Jag sitter i ett radhus i Norrköping med svidande ögon och en kristallkrona över huvudet. Min vän "segjävlahpdator" gör mig sällskap i det vinröda gästrummet hos pappa, och en av mina mästerverk till spellistor hackar sig fram ur högtalaren. Jag sitter här för att jag har semester, en liten lucka i schemat på fyra dagar som ska fyllas med en husbilstur till Öland. Vad jag ska göra på Öland vet jag inte riktigt, men något hittar jag väl på. I värsta fall får jag spendera dagarna i en solstol, antingen under markisen eller i solen, och läsa i mina böcker, för idiotisk som jag är så glömde jag att sno tillbaka Sims från lillesystern. Jag har din pincett, du har mitt spel. Det är jämt där. Annars då. Ja, det är bra med mig. Jag har ett tunt lager av inkletat smet på armarna (en perfekt blandning av diverse tårtingredienser), lagomt ont i fötterna och är inte oälskad. Vad ska man klaga på liksom, jag kan ju bara lyfta armen några decimeter och jag har en klubba av kött och blod, fast ja, efter några dagar surnar ju grädden. Men tills dess, brunbränt och fjunigt godis. Mumsfilibaba.