I won´t deny it or try to hide it.
Ljuset finns där, både för mig, mina tankar och myggan. Men vägen dit är kantig och fylld av läskiga hinder, hinder som får en att stanna på en och samma plats, stanna hos tryggheten. Vad är det som krävs för att jag ska våga ta steget och gå ut i mörkret? Vad är det som glädjer mig nu för tiden, för att vara ärlig så vet jag inte det själv och det är inget annat än skrämmande?
5 kommentarer :
Jag vill hålla dig i handen och gå den läskiga vägen tillsammans med dig och stanna upp för att ge dig en varm kram om vi går för fort. Ibland kan allt kännas jobbigt men då ska man ta tag i det tillsamman. Men det måste få ta lite tid. Finns alltid här det vet du. Puss älskar dig
Tack :D Älskar dig <3<3<3<3<3<3
Ååh, kära du! Vilken rolig och ganska hemsk bild det där är, men det värmer i hjärtat och kittlas i mungiporna att se den ;)
Superfint och meningsfyllt inlägg, det är bra att tänka och fundera lite ibland, bara det inte tär på en, som det lätt gör, tyvärr.
Jag hoppas verkligen att allt är bra med dig och att du inte grubblar för mycket, inte fryser om tårna och bara har det bra och mår fint. Jag vill träffa dig snart, säknar dig! <3<3<3<3<3
saknar* kan man också säga om man vill. <3
Bilden är fin, för jag vet att vi hade grymt kul när den togs ;D
Det är bra med mig, dock är det kallt om fötterna ganska ofta. Hoppas du mår bra också :D
PUSS PUSS PUSS - Saknar dig med!
Skicka en kommentar